Dottern behövde en "pussbild" till ett foto-skolarbete - jag och Tassa blev självklara objekt!!
Jag är jättenöjd över bilderna och gillar dom men jag vet faktiskt inte om dom fick bli en del av skolarbetet?
Fotograf: Linnea Ärlestig

I grannbyn finns det massvis med tranor!!
Lite fränt tycker jag, men jag antar att dom som bor i närmaste husen där tycker annat när dom äter upp och trampar ner deras grödor..:/

När jag plockar svamp, så plockar hundarna blåbär! :)
En av fördelarna med hösten, är blåbären! Det är så himla lätt att belöna hundarna i skogen, bara att plocka ett bär till dom och man slipper ha godis i fickan..:)

Hade hört rykten om svamp på ett ställe. Tog hundarna med och ett par bajspåsar i fickan. (Har lärt mig att inte ta svampkorgen, för då gömmer sig alla svampar)

Men inte hittade jag en endaste liten kantarell, bara oätliga fotoobjekt? Så är det alltid för mig, har jättesvårt att hitta svamp på nya ställen.
Men jag och hundarna fick en trevlig promenad och bajspåsarna kommer kanske till användning på annat sätt.

Här har jag gått en annan bit av "Tavelsjö runt" Jag gillar verkligen informationsskyltarna som sitter uppe lite varstans.
Om en hund hittar en lukt, så ska den andra hunden genast dit och kolla läget också...:)

En liten gräshoppa på min ryggsäck och en tusenfoting/larv som Tassa var väldigt intresserad av.

Tog hundarna upp till grottorna. Det är en trivsam runda som jag gärna väljer. Längst upp på toppen finns en grillstuga och mycket vacker utsikt, men dit gick jag inte idag eftersom det var upptaget av en massa människor.
Hela skogen var full med bär och svampplockare, strövare, familjer, fikakorgar och en och annan fyrhjuling!
Jag vände och gick åt annat håll hela tiden, för hur kul är det för hundarna att vara kopplade 80% av tiden egentligen?
Vi har haft regn och mulet den sista tiden och det här var en strålande solskensdag (dessutom en söndag) så jag misstänker att folk var sugna på lite frisk luft?
Själv blev jag då bara på dåligt humör av att inte få vara ifred i skogen.
Jag ska ta revansch och gå samma runda en vardag, folk har väl ett jobb att gå till i stället för att springa runt benen på mig och hundarna..:)
Nu kommer dottern att bli galen på mig för att jag lägger ut bilder med fel vitbalans!! Men jag har inte hjärta att slänga bilder så ni får stå ut. Hon kunde för övrigt inte begripa att jag hann ta så många bilder innan jag upptäckte felet.:0

Skulle gå en trevlig skogspromenad i en av de närmaste "hemmaskogarna". Men eftersom jag gått där så mycket, bestämde jag mig för att gå helt "offroad". Jag gick helt enkelt in i skogen från ett annat håll och försökte hålla mig borta från stigarna som jag gått så ofta.
Men döm om min förvåning då jag tydligen gick vilse!? (Det här är alltså en liten skog med kanske 2-3 km fram till en väg åt alla håll.) Ja, nu var det ju ingen fara för jag upptäckte det inte ens förrän jag kom fram på en stig på en helt annan plats än jag förväntat mig!!
Det bevisar verkligen hur lätt det är att bli vilse - eller kanske bevisar det bara hur dåligt lokalsinne jag har? :)

Mina fina, fina barn!! Nu har yngsta dottern stått ut med sin mammas fotoidéer igen!!
Men jag blev så nöjd med bilderna och har en hel mapp att leka med nu.

Tassa, lilla tokigaTassa som alltid får mig att skratta högt på våra promenader!......Hon gör det gång på gång!
Hon blir snart fyra år och beter sig så valpigt mesta tiden. Som det här med att springa utan tanke, hoppa utan tanke. Det finns liksom ingen plan, hon är bara här och nu!
Då händer det (inte allt för sällan) att följden av ett språng blir ett överrumplande magplask. Hon ser lite förvånad och förnärmad ut, men en sekund senare är det full fart igen.

När dottern fyllde år fick hon en fyrklöver av sin farmor! :)

Hon fick också den här vackra egenodlade rosen som är så vacker tillsammans med en kvist lin!

Jag och Tassa är på väg till Sofiastugan!

Några Kanadagäss ligger ute på åkern och spanar på oss. (Tassa fick aldrig syn på dom)

En av sommarens sista midsommarblomster? Och de vackra blå bären (Linda säger att det är Odon) växer intill de här röda som jag inte vet vad dom heter, men dom lyser upp så vackert i skogen på hösten. (Kanske heter dom snöbär?)

Tassa tog ett litet bad, hon vill inte gärna bada mer än tassar och ben, simmar gör hon bara om hon måste.

Så kommer vi fram i gläntan vid Sofiastugan! Ett underbart ställe som jag gärna besöker både sommar och vinter. (På vintern går jag över isen dit)
Hela platsen är fylld av lugn och ro med naturen som läkande kraft på trötta själar.
Stugan är alltid öppen och torr ved finns det gott om.

(kom ihåg till mig själv - måste visa Linda om hon kommer hit! :))

Dottern fyllde 17 år!
Gulligt ljus, söta paket, gott fika, tårta med 17 ljus och naturligtvis ville Kira vara med och öppna paketen.
Hon är mästare på sånt!

När jag gick där efter "Tavelsjö runt-slingan" och njöt av allt det vackra och Kiras spralliga glädjeskutt, så tänkte jag som jag har gjort så många gånger tidigare. Jag skulle vilja gå den här rundan med Linda! Hoppas att hon kommer hit fler gånger, jag har så många platser att visa henne att hundarna kommer att få skavsår under Tassarna (kanske skavsår i öronen också om dom ska lyssna på mitt och Lindas surrande?)

En förening i byn har projektarbetat med att restaurera en gång och cykelled runt Tavelsjön. Jag tog Kira med mig en kväll och gick en bit efter den som jag inte har gått tidigare.
Trevliga informationsskyltar sitter uppe, så man kan läsa lite bakgrund och historia.

Här finns en boulebana mitt i skogen också! (Ja, man kan ta bilen direkt från stora vägen också om man vill.)





Det är ett vackert sommarstugeområde och här såg jag en helt nybyggd stuga med charmiga inslag som mossa på taken t.ex.
Så här sent på sommaren är det lugnt och stilla på stigarna, men man får vara beredd på att möta hästar och andra som vandrar efter leden - även om det inte är någon risk för trängsel. :)
Hela leden är 23,5 km och det skulle vara kul att gå allt på en dag. Men bitvis går man på stora vägen dessvärre.

I går var vi och vallade, berättar mer om det en annan dag.

Lite bilder från den dagens underhållning....(fick ingen bild på Tobbe trollkarl  ;-))

Det har blivit lite av en tradition att jag och flickorna åker till Umeå Energis gratis evenemang Kraftskivan!
Även i år bjöds det på bra musik både mindre kända lokala artister och så ett mera känt namn som dragplåster. I år var det Ulrik Munther som drog publik! :)
Lagomt somrigt väder, kycklingsallad och picknickfilt på ett av Umeåtraktens vackrare ställen.
På plats mötte vi även en kompis. Lite bilder från eftermiddagen.

I sommar arrangerades ett halvmaraton i Tavelsjö. Det var nog en av sommarens varmaste dagar och det såg bitvis väldigt svettigt ut för deltagarna.
Jag och Tassa var publik och passade på att fota lite.
Tavelsjösonen Jesper Blomkvist var naturligtvis med och även min brorson, min bilmekaniker, andra byabekanta, Cleopatra och en riktig viking?

Min dotter (ja faktiskt båda mina döttrar) är så duktiga på att fota!
Jag tycker att det är rent slöseri att bara glömma bort bilderna i datorn.
Här är bilder som Linnea fotat.  :)

I början av sommaren var jag på en liten rundresa och hann bland annat med att träffa Micke och Speed!

En trevlig promenadsträcka med vacker natur - om det inte vore för den där illaluktande ån! :(
Jag har ingen aning om varför den luktar så hemskt, jag har vandrat längst den både uppströms och nedströms och där är den klar och fin. Men just här står den ganska stilla och det är mycket vegitation. Det luktar värre än en disktrasa som surnat efter att ha torkat mjölk!
Nåja, det brukar gå ganska bra att bara passera, mina hundar är ju som värsta badkrukorna om dom inte går ner för att dom är törstiga.
Men Tassa är ju ett yrväder och tänker inte alltid (typ aldrig) efter före liksom. Spring, skutt, wroom, spring och.......ett plums! Hoppsan matte, jag plurrade visst :)
Problemet är att det inte går att ta sig upp på ena sidan eftersom kanten är brant med ett stort överhäng.
Tassa tänker inte alltid efter som sagt, så hon försöker ju naturligtvis att ta sig upp där hon ramlade ner.....
Jag får gå över bron och locka från andra sidan, vilket innebär en simtur för henne. Väl uppe skakar hon av sig och skuttar vidare - ingen fara på taket.
Det roliga i den här historien är ju att det hänt ett flertal gånger, på exakt samma ställe!
Ibland undrar man ju om alla knivar ligger i lådan? Inte den skarpaste i alla fall. :) 

Berger des pyrenees är ju en ras som är avlad för att kunna ta sig fram i Franska Pyreneerna. Därför måste dom ha en kropp som passar för det ändamålet.
Kira är en poil long och hennes tassar är förhållandevis "flata" om man jämför med Tassas. Enligt rasstandarden ska även de två rasvarianterna ha en viss skillnad på tassarna.
Det står i rasstandarden för face rase: "Fram- och baktassarna skall vara mer knutna och mer välvda än hos berger des pyrénées à poil long."
Efter en promenad med hundarna över en ranglig, halvtrasig bro kom jag hem med bilder som visar tydligt hur face rasen "justerar" sina tassar för att passa underlaget
Här är en länk till rasstandarden där det finns en bild som tydligt visar tassarna. Rasstandard Berger des pyrenees a face rase så ser Tassas tassar ut när hon ställer upp sig på plant underlag.

Här kommer bilder från det "oroliga" underlaget.


På samma sätt kan man se när en berger "klättrar" (många klättrar ju faktiskt i träd) att dom griper, som en hand med fingrar med tassen. En berger är överhuvudtaget duktig på att använda sina tassar som redskap. Öppna dörrar, fiska upp saker från lådor, hålla i tuggben och leksaker, rulla sin boll med tassarna mm.
När Tassa kramas eller när vi bär henne, så kan man tydligt känna hur hon griper som en katt med tassarna. Jag har inte tidigar tänkt på hur rasspecifikt det är, förrän vi började umgås på nära håll med en scäfer som har betydligt stummare tassar och gärna använder munnen som redskap.

Kommentera gärna, hur är era bergers och era erfarenheter?

Att fota mina hundar tillsammans är en riktig utmaning.
Hur många miljoner bilder har jag som ser ut så här??
Jag sätter hundarna, backar och trycker av två bilder i farten.
På den ena ser Kira missnöjd ut med öronen, på den andra har hon börjat kolla av omgivnngen.
Inser att det skulle bli bättre vinkel om jag sänker ner sig till deras nivå......
börjar huka mig samtidigt som jag säger staaaaaanna och vips kommer en Kira skuttande och trycker upp nosen i kameran.....:/
Kvar sitter oftast Tassa som alltid är enklast att fota..:)

Söta katter!

I sommar åkte jag till Barbro, Näsvikens bröd och fikade!
Det var en intensiv fikastund då vi försökte avhandla ett helt år på en timme...:)
Hon har så vackert med sina blommor, växthus, pynt och sånt i trädgården!
Jag försökte fota, men prioriterade att få prata eftersom vi träffs så sällan.
Jag köpte med mig underbart gott bröd (försvinnande gott skulle man kunna säga, för det var slut innan jag var hemma igen.)
Här är bilder på hennes hundar och hennes trädgård.
Tack Barbro, för kaffet förresten!!!



Alltså det är så himla pinsamt. Barbros första berger (Den ljusa fawn-färgade) var det ingen konst att lära sig namnet på. Han heter Yo-Yo i stamtavlan och kallas även för det. Har aldrig haft problem med vad han heter.
Men nu har Barbro skaffat en valp (ja, han är väl knappast valp nu längre) Det är helt omöjligt att lära sig vad han kallas!! Jag vet att han heter Iphone i stamtavlan, så jag kallar honom för "telefonen"! :O
Jag får helt enkelt åka till Barbro oftare, då lär jag mig nog. :)  

m