Spökvandring i Umeå, Länsresidenset och gamla fängelset
Länsresidenset är också en plats där det spökar, men det är endast landshövdingarna på senare år som upplevt detta. Förfrågningar och forskningar bakåt i tiden ger ingenting om hemsökelsen.
Landshövdingarna har berättat om ljud av möbler som flyttas och forsteg i huset.
En gissning skulle kunna vara att det är gamle landshövdingen Rosén som dog i huset 1942, han dog på sin post med arbete som inte var färdigställt, kanske är det han som går igen?
Landshövdingarna har berättat om ljud av möbler som flyttas och forsteg i huset.
En gissning skulle kunna vara att det är gamle landshövdingen Rosén som dog i huset 1942, han dog på sin post med arbete som inte var färdigställt, kanske är det han som går igen?
Umeå gamla fängelse har jag skrivit om tidigare i bloggen. (Här hittar ni det inlägget).
Under tiden fängelset drevs som fängelse, fanns det en cell som var så hemsökt att inte ens fängelsedirektören kunde ignorera det. Man tog helt enkelt cellen ur bruk eftersom ingen kunde vistas därinne utan att plågas av anden efter den fånge som en gång tog livet av sig där.
Men när fängelset blev hotell började man använda cellen igen, (sannolikt är det cell nr 13). Vålnaden efter självmördaren har inte försvunnit, utan fortsätter att hemsöka personer som övernattar i rummet.
En av de äldsta och bäst bevarade trähusen i stadskärnan är där konditoriet NK (Nya konditoriet) ligger. Där finns otaliga berättelser om "osynliga besökare" som personalen uppfattar i ögonvrån, ofta när dom kommer tidigt på morgonen för att öppna. Inne i köket är det också vanligt förekommande att verktyg flyttas eller byter plats.
Det var allt från spökvandringen, men jag har mer berättelser på lager. Framöver kommer det inlägg om Sävargården och annat, sommaren har som sagt haft ett spökligt tema :)
Kommentarer
Trackback
