Efter min bergsklättring där jag inte hittade några svampar, så gav jag inte upp. Nä, enligt min karta skulle man kunna nå platsen från ett annat håll också.
Tog bilen och körde runt och började min promenad. Vi gick och gick i en evighet kändes det som. Det som på kartan såg ut som en väg, var nog det också - för 15 år sedan! Vi fick gå genom vide och småbjörkar som nådde upp till axlarna.
Till slut var vi framme vid "vändplanen" där det skulle finnas gula kantareller, men inte då!
Men det gjorde ingenting, det var en sån där dag då jag tyckte att allt var vackert, promenaden, vattenpölarna, kvistarna och löven. Vi fick ju en underbar promenad, med eller utan svamp.