Tassa och jag har varit en sista gång för att kolla mitt kantarellställe. Nu vet jag varför det inte finns mycket där. Den här gången såg jag tydliga tecken på att någon annan varit där ock plockat. Lite ledsen blev jag, för mossan var uppriven i jakten på det gula och mycket var söndertrampat. Men vi fick till ett par mackor med kantarellstuvning i alla fall.
Tassa tycker om blåbär, hon kan plocka själv, men äter gärna ur handen också. Det är behändigt att använda som belöning om man vill träna något i skogen. (till exempel att posera för fotografering)