Borgafjäll 7
Foto: Jag, Linnea och Amanda
Borgafjäll 6
Tassa har sällan fått så mycket backträning (inte vi heller tror jag), hon blev som galen när man åkte iväg. :)
Borgafjäll 5
Det här är alltså inte mina bilder utan bara flickornas.
Borgafjäll 4
På dagarna när vi var ute, brukade han ligga i Oskars väska.
Jag kan varmt rekommendera Wasgij-pussel! Här hade vi den varianten där man inte lägger bilden som är på kartongen, utan bilden som de figurerna ser. Hur skoj som helst!
Foto: Jag, Linnea och Amanda
Borgafjäll 3
Men till slut lyckades Linnea få en fin firre i alla fall! (Oskar fick en pyttevariant som Keso fick på kvällen)
Foto: Jag, Linnea och Amanda.
Borgafjäll 2
Men skoterföret var inte det bästa, det var mycket öppet vatten och vi ville inte chansa och höll oss därför till de större skoterlederna.
Den grå/svarta skotern är vår och den röda var den vi hyrde. Kul för Amanda som veckan innan ordnat sitt skoterkort och kunde köra.
Tassa och jag åkte mest i pulkan. Vädret slog om och det blev ännu mera mulet än på morgonen.
Snön blev väldigt klibbig, det var nollgradigt och Tassa besvärades av jobbiga snöklumpar i pälsen.
Borgafjäll 1
Mycket trevlig måste jag säga och vi är en familj som inte brukar vara i fjällen så ofta, vi kan nog räkna gångerna på ena handen?
Vi var 5 personer, en hund och en katt. (Ja vi tog med oss Keso! Det gick så himla bra :))
Bilder från vägen upp.
Men så fick vi napp via Blocket och en privatperson. Det visade sig vara en högvinst, vilken stuga! Helt klart värt priset med den storleken, standarden och läget - passade oss perfekt!
Det var två stora sovrum, ett stort sovloft, stor ång/massagedusch, bastu, kamin....ja det fanns allt vi behövde!
Bilder från stugan.
När hyrskotern anlänt till stugan var det två herrar som fick bråttom ut och provköra.:)
Foto: Jag, Linnea och Amanda
Norge 2013 (23)
Vi åkte över en bro jag tyckte var lustig, det såg ut som jättelika gafflar på sidorna.
Ser ni dom?
Även små får som springer över vägen. :)
En söt liten vandringsled vid en bäck, där hundarna fick en ordentlig promenad.
Sätter in lite bonusbilder här, vi roade oss (mest jag som var road) med såna här "selfies" hela resan.
Norge 2013 (22)
Fördelen med egen bil är som sagt att man kan stanna vart man vill och ta vara på guldkornen längst vägen.
Stenbroar är så vackra, tyvärr har jag ingen fakta om den här bron, jag minns inte ens vart det var riktigt.
Nu helt plötslig var vattnet turkosblått igen? Lite konstigt eftersom det var så nära det förra vattendraget att man skulle kunna gissa att det faktiskt är samma älv?
Norge 2013 (21)
Just när vi kom mot dessa massiva, branta, skyhöga bergväggar kom solen fram genom molnen!
Det blev helt overkliga skådespel och färger, omöjligt att återge på bild.
(Alla dessa bilder är fotade i farten genom bilrutan)
Norge 2013 (20)
På bilden längst ner till höger ser man tydligt att vägen är omdragen på senare tid. Trollstigen förr i tiden med häst och vagn kan inte ha varit någon lek känner jag.
Norge 2013 (17)
Hmm....utkiksplatser funkar inte så bra i tjock dimma. Vi såg ungefär 10 meter...:(
Trollstigen,Trollvägen eller Trollstigvegen; det norska ordet stig betyder stege är en vägsträcka på riksväg 63 iRauma kommun i Romsdal i Møre og Romsdal fylke i Norge.
Vägen öppnades av kung Håkon VII den 31 juli 1936, efter en byggtid på åtta år. Vägen omges av flera berg på över 1000 m. Vägens högsta punkt är 850 m över havet och slingrar sig med elva hårnålskurvor från Isterdalen upp till Stigrøra.
Längst upp på toppen finns en stor parkering där man kan gå i ca 10 min till en utsiktsplats. Där har man en majestätisk utsikt över vägen och dess kurvor samt vattenfallet Stigfossen som är ett vackert vattenfall som faller över 320 m efter bergssidan.
Vägen är stängd vintertid och öppnar vanligtvis i mitten av maj och stänger i mitten av oktober. Men det varierar beroende på mängden snö.
Trollstigen är en av Norges största turistattraktioner. Med 529800 besökare (2004) är den landets näst största naturbaserade turistattraktion och den tredje mest besökta totalt.
2005 reparerades vägen och 16 miljoner NOK spenderades för att hindra nedfallande stenar vilket gjorde att vägen blev mycket säkrare att färdas på.
Norge 2013 (16)
Nåja, vi åkte vidare uppför, uppför mot dimman.
Norge 2013 (15)
Där såg vi bland annat ett märkligt konstverk i form av en järnkonstruktion.
Wikipedia:
Gudbrandsjuvet är en klyfta i Valldølaälvens vattenföring.
Gudbrandsjuvet är ligger i Norddal kommun vid Storfjorden, vid det ställe där riksturistvägen mellan Valldal och Trollstigen, korsar floden på en bro över klyftan. Klyftan är fem meter bred och 20-25 meter djup.
Klyftan har enligt vad en sägen från 1500-talet fått sitt namn efter en man vid namn Gudbrand, som rövade en brud och räddade sig från sina förföljare genom hoppa över klyftan på dess smalaste plats. Gudbrand blev fredlös och bodde resten av sitt liv i en hydda av sten i en sidodal.
En utsiktsplattform, ritad av Jensen & Skodvin Arkitektkontor, har byggts 2009 vid Gudbrandsjuvet.
Ni ska få se i senare inlägg, det är nästan overkligt blått.
Norge 2013 (14)
När vi städat ur stugan åkte vi upp till Svingen och fotade Geiranger en sista gång.
Norge 2013 (2)
På vägen mot Åre stannade vi snabbt vid en Lundhags-butik och köpte snygga byxor till maken. Själv blev jag snål och köpte inget, vilket jag naturligtvis ångrade en timme senare..:/
Plötsligt såg vi skylten "Ristafallet" och svängde ner spontant. Det är det som är så bra med egen bil, det finns utrymme för lite hastiga påhitt.
Ristafallet var väldigt fint men det var en himla tur att vi såg det innan vi kom in i Norge, för annars hade vi inte blivit så imponerade, det var ju bara en liten bäck jämfört med vad vi skulle se senare på resan.
Framme i Åre hade vi bokat hotellrum. Vädret hade förvandlats från trevlig sommarvärme till isande blåst och regn. Det var endast 2 plusgrader och jag ångrade att jag inte hade varmare kläder med mig.
Vi sökte reda på en mysig pizzeria i centrum för en trevlig middagsavslutning på dagen.
Runt hotellet var det trevliga promenadvägar och under tiden jag rastade hundarna, så befann sig maken i hotellets bastu.
Norge 2013 (1)
Jag kommer att visa resan i flera olika inlägg och det kommer upp lite då och då när jag har haft tid över att sortera.
Här är en kartbild med vår resrutt (med undantag för några kortare avstickare)
15 juli:
Vi började dagen med att åka till Åsele där vi har vår fina Sixten boende. Han hade gjort goda smörgåsar som fick bli vår lunch. (ber om ursäkt för mobilbilder)
Vi hade egentligen tänkt stanna hos min vän Barbro också för att köpa färskt bröd i hennes bageri Näsvikens bröd, men tiden blev för kort.
Nordiska hund del 4
Vi körde lite på plattformen på förmiddagen och åt lunch på goda rester innan våra vägar skildes för den här gången.
Hundarna var verkligen trötta! Det tar på krafterna att träna så mycket på plattformen, vara på en ny plats, bo ihop med andra hundar och så.
Tassa var så mossig i huvet på söndagen så hon försökte med alla konster utom att markera doften.
Kira och Drömma var sötast på plattformen i alla fall. Drömma började markera genom att stampa med tassarna och man kunde riktigt höra rytmen som musik!
Kira var så inkörd på att det väntade godis där uppe, så dreglet rann bara för att hon stod där, jättedreggligt!
Linda körde mina hundar under tiden jag fotade.
Inte hade vi hunnit det vi tänkt, men oj så värdefullt att träffas så här!
Tack till Kim och Robert på Nordiska hund, för gästfrihet och trevligt bemötande!
Nordiska hund del 3
Vi åkte till Döda fallet som ligger några mil från Kälarne, ett ställe jag länge velat se, men varje gång jag åkt förbi, har hundarna varit med. Det finns roligare saker än att gå med två dragiga hundar i koppel i alla dessa trappor kan jag säga.
Historien om Döda fallet är lång och intressant, runt promenadslingan (trappor och spångar som går nedför och i det som tidigare var vattenfall och älv) finns det informationsskyltar om hela händelseförlppet.
Nordiska hund del 2
Vi körde hundarna i labbet på förmiddagen och tyckte att det skulle vara kul med en picknick utomhus till lunch.
Vi packade matsäck och filtar och körde iväg till en sjö, men attans vad myggor det var!!
Vi stannade på flera ställen, men hittade inget bra picknickställe, det gick helt enkelt inte att sitta stilla någonstans.
Hundarna fick i alla fall busa av sig ordentligt, men vår lunchmat fick vi till slut äta vid en vacker rastplats där det blåste så att korvarna höll på blåsa bort. (men myggfritt)
Bildbomb - och ja, Lindas hundar är lika galna som dom ser ut! :)